Det inledde jag och min kompanjon Suss med ett besök på Dippan. Det bestod av blandade incidenter. Någon hällde dricka över mig och någon bjöd på champange i VIP-hörnan. Han som hällde dricka på mig ska för övrigt ha stryk. Kommer han och åker hos mig i liften händer det grejer. Inte för att jag såg hur han såg ut men.. Eller okej, jag får kanske lägga ner det projektet. Men det var en oerhört trevlig kväll anyway, tack vare Suss. Och de trevliga taxichaufförerna som vi glatt konverserade med till och från byn :)
Nog om gårdagen. Denna dag till ära bestod av en massa skidåkning med ingen mindre än Suss. Ovanligt att hennes namn nämns en del i den här bloggen. Förstår verkligen inte varför. Skumt. Vi körde vårt favoritområde, dit vi även rekommenderar alla gäster att åka till; Sadel/Högås. Vi bestämde oss för att åka Skogis - den icke bevakade pisten. Och ner kom vi, och kul hade vi. Men det tog sin lilla tid. Ångrar nästan lite att jag inte filmade våra tappra försöka att se proffsiga ut samtidigt som vi åkte in i granar och fastnade i snödrivor.
Dessutom blev det en tur till Järpen. Det var dags för Popel att genomgå den årliga undersökningen. Jag var nervös. För hans skull. Hela vägen till Järpen satt jag och peppade honom och sa att allt kommer att gå bra och om han skulle vara tvungen att dö, så skulle jag dö med honom. Det verkade hjälpa. Han fick två anmärkningar; hål i ljuddämparen vilket var så stort att besiktningsgubben inte kunde göra en avgasmätning och så var det glapp i höger styrled fram.
Jag är så glad för min lille väns skull. Och min egen också för den delen.
Popel och jag forever. Dör han, dör jag <3
I helgen var det ju som redan känt; första delen av årets melodifestival. Och vilket startfält det var sen. Såg ni på det? Jag, Stina och Suss bänkade oss, mätta och belåtna efter våra hemmagjorda pizzor, framför TVn, nyfikna på årets första bidrag, så kommer Dilba, Dannys In The Club (väldigt knepig text på den alltså kände vi) och gänget som inte sjöng något annat än Oh My God. Vad hände där, Sverige?
Det bästa bidraget var ju lätt han med trummorna!
Men men, det kan ju inte gå bra jämt, som vi vet.
På tal om det. Haha. Susannes bil är rolig. De senaste dagarna har vi fått sitta och hålla i förardörren så att den inte ska flyga upp rätt som det är, eftersom att den inte går att stänga, samtidigt som passagerardörren inte går att öppna. Så när vi skulle ner till gymmet idag fick jag snällt hoppa in i baksätet. Jag kände mig som en mupp. Typ en sådan som ingen tycker om. Inte ens Susanne. Meeen, som sagt. Det KAN ju inte gå bra jämt.
Imorgon är det back to work igen. Hoppas för mitt liv att det blir något lugnare än det var igår, vilket kan bli svårt, då alla danskar har sportlov nu.
Igår kom det ett gäng barn och en gubbe och åkte hos mig i Vargen. Alla barn klarade att ta liften galant, utan hjälp, så jag kunde fortsätta skotta snö. Så kommer gubben... Och misslyckas totalt. Så han tar nästa teleskop och ställer sig och väntar. Typ som att det bara skulle åka iväg helt plötsligt. När jag går fram för att hjälpa honom kollar han på teleskopet och sedan på mig;
- Kommer det inga fler?
Jag fick ett plötsligt infall av att klappa till honom. Varför har vuxna så svårt att åka Vargen? De blir ju ägda av fem-åringar liksom...Dagen bjöd även på...:
- Två skåningar som ropade åt varandra. Eller ja, den som inte stod i liftkön försökte få kontakt med han som stod i kön. Utan resultat. Himla oväsen... Det slutade ändå med att snubben i kön tog liften och åkte iväg samtidigt som han då hör den andra. Liftsnubben blev så chockad att han höll på att trilla omkull.
- En tant, vars kort inte lästes av, så hon börjar klättra över skipassläsaren med skidor och allt. Jag fick kämpa för att hålla mig för skratt. När jag frågade om det var fel på kortet låtsades hon inte höra mig och åkte rakt förbi mig. Eller så hörde hon mig inte alls, men då måste hon ha varit döv.
- Gäster som inte lyssnar på vad jag säger.
- Gäster som frågar saker samtidigt som de tar liften och åker iväg. Det värsta är att de förväntar sig ett svar.
- Ett okänt antal löparrundor med den lilla tjejen i rosa, smutsig, overall.
- En gäst som såg jättearg ut och gav mig läskiga blickar när jag sa hej till honom (henne?).
- En gäst som åkte i jeans. Dock var det ju inte lika kallt som när koreanligan var här.
- Ett okänt antal påkörningar. Det spelar ingen roll om jag står i vägen vid röd gubbe, skottar bort snö i fållan eller liftspåret, fixar med teleskopen m.m. Folk åker på mig ändå. Det hjälper inte ens om jag ställer mig på deras bräda eller skidor.
Den här veckan kan bli spännande. Minst sagt. Krävande om inte annat.
Det är bara att kämpa på och se glad ut. Imorgon har vi personalmöte. Kul att träffa alla liftvärdar på samma gång :)
 | |||
| Mina och Suss skidor på utflykt. Eller ja. De var inte mina och för några veckor sedan blev de stulna. Det var säkert en ryss. Jag saknar dem. Skidorna alltså. Inte ryssarna. |
Over. And. Out. For. Now.
Puss & Kram :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar