söndag 29 januari 2012

... ungar ...

Konversation mellan mig och en unge i Nallen häromdagen:

(jag plockar upp ett tuggummipaket från marken)

- Tuggummi är inte bra för tänderna! Det säger mamma och pappa och dom är smartare än dig!
- Jaha, hur vet du det då?
- Vad heter han som bygger bilar??
- Ehm, ingen aning?
- JAG SÄGER JU ATT DOM ÄR SMARTARE ÄN DIG!!


Ungar slutar heller aldrig att förvåna en.


X-fit + spinning = döden.

Faktiskt.
I onsdags bestämde vi oss för att testa någonting som heter X-fit. För att sedan köra ett spinningpass på 45 minuter. Det skulle vi inte ha gjort.
Min träningsvärk försvann igår. He he. Kalaskul. Så i flera dagar har jag gått runt och känt mig lite stel och sånt... Tur att helgen blev lugn ändå. Körde på en lång powerwalk igår. Det var väl ungefär vad vi orkade med.
Tänk att man utsätter sig för såna där hemskheter alltså.

I alla fall. Dead By April var och spelade på Bygget i torsdags. Vi var där, jag, Lisa, Lisa, Elvira och Carro. Himla bra var dom!

Den Normala Trion - Lisa, Elvira & jag.

Elvira drar till med årets pose och dom två på kanterna heter Lisa. Det säger allt.

Lisa, jag och nästan alla i Dead By April. Lite halvfränt?
Eftersom det var fint väder i onsdags också när jag och Lisa var lediga och röjde runt i backarna i tjugo minusgrader, blev det lite bilder även då. Äckligt kallt för fingrarna bara. Men vi är ju så himla coola, så vi överlevde ändå!







Säger ju att vi är coola.

Igår var jag, Lisa, Elvira, Carro och Peppe och åt på Beefalo. Väldigt trevligt hade vi där vi satt längst in i ett hörn och tryckte hamburgare (eller Sushi om man hette Lisa och Pommes med beasås om man hette Peppe). Sedan hamnade vi i matkoma och satt där och halvsov. Då kunde vi lika gärna åka hem. Årelivet tar verkligen kol på en, men himmel vad härligt det är. Känner nu att det är sängdags för min del även om jag låg i sängen hela eftermiddagen och kollade på barnprogram. Ja ja. Känns lite som att det är Norgeinvasion här just nu. Så ni förstår mig säkert när jag säger att jag är heeeelt slut. Igår kom det två norrmän klockan 15.25 (vi stänger 15.00). Jag lät dem åka upp med en väldig tveksamhet och då var jag tydligen "verdens beste og snilleste"!!
Norrmän slutar aldrig att förvåna en.

Hatar att tänka att jag egentligen skulle varit ledig imorgon. Men nu är det för sent att ändra på det! Bara att bita ihop i tre arbetsdagar till. På onsdag blir det nämligen Rättvik för min del. Känns helt okej faktiskt!



Godnatt!


tisdag 24 januari 2012

Får det lov att vara lite chili con carne?

Nähe, inte det? Jag som har så det räcker och blir över. Några matlådor chili con carne och lite annat smått och gott. Jag klarar mig ett tag. Dock ligger jag ganska långt efter Elvira som fick nåt ryck häromkvällen och lagade femton matlådor. Flitigt. Varför inte jag har lika många matlådor? Nej, för den kvällen hon fick det där rycket var jag så duktig och jobbade kväll i min lilla Björnlift. Jajjemän, så ligger det till.
Det är faktiskt kul att jobba där på kvällarna. Man får såna där flashbacks tillbaka till den gamla goda tiden. Och tänk att man fortfarande är lika förundrad över folk som åker den liften. Alltid, ALLTID, är det någon som åker in och ställer sig i vändhjulet så bygeln far och flyger. Det kommer man aldrig ifrån. Okej, det är ju inte bara i den liften såklart, men det händer väldigt ofta. Nästan för ofta. Förra säsongen var jag alltid sådär att jag skulle slänga mig efter bygeln och fånga den, men sådant där trams är det slut med! Ja, när sånt där inträffar backar jag alltid överdrivet många steg så jag står på behörigt avstånd.
Jag tänker inte få en bygel i huvudet och få hjärnskakning, om jag inte behöver, tack vare en gäst.
Nej, jag ser gärna att jag behåller de få hjärnceller jag har kvar.

Så.. Vad har hänt sedan sist? Det har varit helg. Det har varit jobb hela helgen. Vi har ätit kebab. Vi var på rockkväll på Continental. Jag har jobbat en kväll. Elvira och jag har ätit tacos och kollat på Mammor & Minimodeller. Inga kommentarer. Jag och Lisa åkte skidor idag. Jag och Lisa höll på att frysa ihjäl. Jag och Lisa tog typ tusen bilder. Okej, kanske inte så många, men nästan. Det var en superfin dag. Och svinkallt. Cirka fjorton minus eller något. Det sägs att det ska bli ännu kallare imorgon. Det blir sextioåtta lager kläder.
Hej Michelingubbar modell två.
Men faktiskt. Lite så.
På eftermiddagen tog vi oss till gymmet, jag, Elvira och Lisa. Spinning och gym! Så duktiga så. Sedan åkte alla hem och dog. I alla fall jag. Efter att jag ätit blodpudding och gjort chili con carne för ett helt kompani.


 Rockkväll på Continental. Jag och min kärring.

Bjuder på bilder från dagen:




Coolingarna.










Min kompanjon poserar stiligt :)



Ungefär såhär kände vi oss idag framåt eftermiddagen när vi hade tinat upp och allt var frid och fröjd!


För den här dagen.

Sämre kan man ju ha det.


Nu känner jag mig ungefär såhär


så jag tänker gå och lägga mig. Hejsvejs!

fredag 20 januari 2012

Fulvecka, bajsvecka - "kärt barn har många namn"

Som det så fint brukar heta. Dock vet jag inte om jag skulle vilja kalla denna vecka för det. Den veckan vi jobbar sex dagar av sju. Den veckan som återkommer var tredje vecka. Fast egentligen är det inte så hemskt som det låter. Jag menar, här uppe blir man både dagsblind och tappar greppet om veckorna samt om det är vardag eller helgdag. Helt sjukt. Men oftast känns faktiskt en söndag som en onsdag. Inte så konstigt man blir lite paff när man kommer hem från jobbet just en söndag och upptäcker att den lite halvdana tv-serien man brukar ligga i soffan och titta på efter jobbet, inte går den dagen. Lagom dum man känner sig när man upptäcker att det faktiskt inte är tisdag... Jag säger då det.

I tisdags ska ni som inte var ute i längdspåret samtidigt som mig och Lisa vara glada. Det var nämligen premiär för säsongen för vår del. Något ostadigt, lite vingligt, någon vurpa och noll teknik. Men det gick! 3 km senare var vi tillbaka nöjda över vår insats och utan några brutna ben.
Än kan under ske.
Nu i efterhand kan jag nästan ångra att jag lämnade både mobilen och kameran hemma...
En sväng till Bygget senare på kvällen och dagen var fulländad.

Onsdagen var sista gången jag träffade min underbara australienska familj. De åkte nämligen hem igår tråkigt nog. Direkt när minsta ungen fick syn på mig blev hon helt lyrisk och pappan kläcker ur sig och flinar; "she likes you better than her parents".
Jag saknar dom.
Ett fyrtio minuters spinningpass plus lite gym fick jag och Elvira till minsann där efter jobbet. Hurtigt värre. Spinning är sjukt jobbigt.
Torsdagen var det ja. Snart har vi gått igenom hela veckan. Jag var ledig igår. En välbehövlig sovmorgon stod på schemat. Omedvetet om man säger så. Jag liksom somnade i soffan, vaknade halv sex på morgon, förflyttade mig till sängen och sov vidare, utan att ens ha en tanke på att ställa klockan.
Skönt. Halv elva piggnade jag till och det är det längsta jag sovit sedan jag kom hit.
Så... Vad skulle jag göra med dagen? Skidor var jag inte så pepp på. Var egentligen inte pepp på någonting. Till sist bestämde jag mig för att åka runt och hälsa på arbetskamrater. Nej, arbetsskadad, vad menar du? Tog mig ner till Björnen och bytte ett par ord med Kristoffer, for sedan vidare till Filip i Högåsen och sist till Elvira i Sadeln och plötsligt var det inte så långt kvar tills liftarna stängde. Bäst att ta sig hem och leta reda på fötterna som i stort sett försvunnit. Men efter en kopp te under filten i soffan hittade jag dom igen.
Hatar när dom försvinner.

Efter upphittade fötter, lite powerwalk, chill i soffan och en kraftig uppfräschning var jag redo för en kväll på Lilla Tyrolen med liftvärdar, pistörer och några utomstående. Det började bra. När vi parkerat bilarna för att gå sista biten (nej, man försöker inte ens köra upp för den branta vägen som endast består av snö, om man inte heter Adam) kommer vi inte så mycket längre eftersom att just Adam, Hanna och Hanna står i vägen. Men med hjälp av ett hundkoppel och åtta liftvärdar fixar sig det mesta. Bilen stod i alla fall rakt och inte med arslet ner i vad som såg ut som en djup avgrund.
Vad skulle folk göra utan liftvärdar? Ja, man kan ju undra.
Kvällen bjöd på god mat, utsökt kladdkaka, fin allsång, roliga rim (alla skulle ha med varsin julklapp och sätta rim på den. Jag och Elvira köpta varsin badanka), Olle som sjöng solo, Ingis med sitt dragspel och urspårning.
Vid halv ett gav de flesta upp. Vissa hade ju ett jobb att sköta. Alla utom pistör-Per som brutit revbenet. Jag kan ju lugna er med att han inte bröt det igår utan i söndags när han spelade innebandy.

Och idag var det party på jobbet. Alltid varje fredag. Skidskoleavslutningar. När musik skrålar ur högtalarna i Förberget hela dagen. Fredagar gillar vi.
Nu har ni fått en hyfsad uppdatering. Det får räcka så.

måndag 16 januari 2012

Tvillingar?

Haha, alltså, kul. Några randommänniskor vi åkte efter i liften. Allt var lika bortsett från pjäxorna som var blå respektive svarta.

Fin skidåkning hela helgen, bortsett från igår då. Äckelväder. Då kändes det ungefär såhär:

Ner i en backe och upp med en lift. Sedan var man precis genomblöt. Vi lackade lite, tog skidbussen hem, chillade några timmar och tog oss sedan till gymmet för ett pass MRL (mage rumpa lår). Kan ju säga att det känns idag...
I stort sett hela lördagen tillbringade vi och gänget i skogen. Så himla kul. Allas vurpor. Love them.





Fick i alla fall en bild på Nikolajs ena vurpa och får helt enkelt känna mig nöjd med det :)

En fredag i Tegefjäll.






Med Amanda och Lisa :) En vända på Vildmarksstigen inklusive några tappra försök att åka i skogen.


På kvällen tog jag och Lisa oss ner till byn för att umgås med gänget. Hemmahäng som sedan ledde till ett besök på Beefalo. Mycket trevligt. Ibland vill inte mobilkameran som man vill så ni får nöja er med detta kort på ungefär halva gänget.

Finveckorna är välbehövliga.

Man får tid att vila upp sig. Återhämta sig. Koppla av. Eller ja, det är väl det ledighet bland annat är till för. Om man sedan väljer att följa dessa förslag är ju upp till var och en. Visst, jag är väldigt bra att koppla av och ta det lugnt, bara det att det inte alltid blir så att man gör det. Nej, istället går jag och Lisa upp tidigt och röjer runt i backarna hela dagarna. Det är ju visserligen inte så dumt. Gillar det faktiskt. Vi lever ett skapligt härligt liv här uppe.
Fast vi vilar ju upp oss på ett sätt; från jobbet. Jag skrev ju i något tidigare inlägg att man är totalt slut efter en arbetsdag (jo, det stämmer fortfarande). En dag i Förberget erbjuder oftast:
- Ett okänt antal springturer med små barn i Nallen.
- Några skidskoleavslutningar + dans (på fredagar. Dansen bjuder jag på bara för att roa ungarna)
- Byglar som kommer flygande i Järven för att folk åker in till påstiget för tidigt.
och
- Att hålla reflexerna i trim då vi duckar och slänger oss för våra liv för att slippa få stavar i ansiktet.
Det är de allra vanligaste förekommande momenten.
Jag lovar, det tar på krafterna.


Nu när det är lite folk (som det typ var idag) håller vi oss gärna till den här förträffligt snygga soffan som Stina och Niklas har snickrat ihop, där vi har perfekt utsikt över både Järven och Nallen. Fantastiskt! Hoppas att den inte tynar bort bara. Igår och idag har det varit töväder. Plusgrader och regn. Inte riktigt okej kan jag tycka med tanke på att vi befinner oss i mitten på januari. Det sägs att det ska bli kallare ju längre in på veckan vi kommer. Hoppas, hoppas.
Älskar den australienska familjen som var och åkte hos oss idag. Världens sötaste ungar och föräldrarna är nog de trevligaste jag någonsin träffat. Pappan undrade om jag jobbade med barn på heltid. Haha.
Det är så underbart när man har sådana människor hos sig!

Även om arbetsdagen i sig var mindre jobbig så är jag trött. Jag kände för att äta pannkakor. Det gjorde jag. Asfeta och jättegoda. Det satt fint såhär på en måndag. Elvira var inne en vända. Perfekt start på den så kallade fulveckan. Det innebär att jag endast är ledig på torsdag. Det gäller att ha fulladdade batterier. Ska sätta dom på laddning över natten.

Eftersom att Susanne var här och hälsade på passade vi i torsdags på att ha puckomiddag. En tradition vi följde upp från förra säsongen. 



 Mina fina tjejer :)

onsdag 11 januari 2012

Vecka 2 och det är snö överallt.


Igår var det tänkt att vi skulle dra till Bygget. Men eftersom att någon korkad gäst släppte en bygel i huvudet på Elvira så blev det istället att vara hemma och hålla koll på henne. Men med lite tacos och mysigt sällskap blev det en bra kväll ändå. Det mysiga sällskapet var Lisa, syrran, Stina, jag och Elvira. Vi roade oss bland annat med att lyssna på berättelsen om en ko. Kan vara det bästa jag någonsin hört.


http://www.youtube.com/watch?v=rDBL0OrvK-Y



Ikväll åkte jag ner och umgicks med semesterfirarna. Vi gick till Allstars Sportbar.
Alla åt hamburgare.
Jonas: "- Han som gör maten känner sig säkert som någon som jobbar på donken just nu. Bara hamburgare liksom".

Nu taggar vi för en jobbdag till. Hela helgen ledig. Snön bara vräker ner. Alla liftvärdar ser ut som snögubbar.

söndag 8 januari 2012


Ganska ofta har vi korridorshäng. Det är det allra bästa hänget. Någon gång har det till och med gått så långt att en lite halvdan förfest ägt rum just i korridoren.
Ripankorridoren är den allra bästa.

Livet som liftvärd.

Kämpigt. Roligt. Drygt. Kallt. Underbart. Idioti. Härligt.
Några ord som faktiskt beskriver liftvärdslivet ganska bra.
Som mest kämpigt är det nog när man slutat för dagen. När man får tid att koppla av och upptäcker att man faktiskt är HELT SLUT. Det är farligt att få tid till att känna efter. Och då ska man laga mat, träna, umgås med grannarna och andra. Dock brukar det sluta med att vi samlas hos någon och har den så kallade "klagotimmen" då alla får prata av sig om jobbiga saker som eventuellt inträffat under dagen. Sedan går var och en in till sig, knaprar corn flakes direkt ur paketet till middag, samtidigt som man tittar på något random avsnitt av Greys Anatomy, American Funniest Home Videos eller något liknande. Klockan hinner inte bli mer än nio innan man ligger i sängen som en strandad val och bestämmer sig för att inte lämna denna himmelska plats förrän det är dags att gå till jobbet nästa dag.
Så går det runt. Nästan. Med några undantag och avvikelser ibland.
Men det är hur kul som helst, samtidigt som det är drygt. Kylen biter tag i en. Man står där och känner sig som en michelingubbe och ska försöka bygla folk med alla dessa 63 lager kläder. Ett lager med is lägger sig på handskarna, så byglarna (eller teleskopen) bara glider i händerna och det känns lönlöst att ens försöka hjälpa någon. Dessa dagar önskar man att man får lunch först, men man kan ju inte alltid få som man vill.
Underbart är nog det ordet som bäst beskriver liftvärdslivet. Idioti ligger inte långt efter. För hur mycket man än fryser, hur hungrig man än är och hur trött man än råkar vara på en gäst så får man faktiskt påminna sig om att säsongarlivet ÄR helt underbart härligt! Det är något jag är väldigt glad över att jag provade på. Och se så lätt det är att falla tillbaka sedan.
Idioti ja. Många undrar säkert hur man frivilligt kan vilja stå utomhus och frysa en hel dag och se till att kön flyter på och att folk verkligen kommer iväg med liften. Men det är så mycket mer än så. Det är skönt att jobba utomhus. Det är kul att träffa så mycket olika människor. Det kan hända så mycket på en dag. Ingen dag är den andra lik.

Helt okej jobbdag. Utsikt från Förberget.


 Jobb i helgen. Gick helt okej bra. Igår bestämde Stina att vi skulle äta kebab och så fick det bli. Det var ju ändå lördag och vi kände att vi var värda det. Som grädde på moset köpte vi godis (inte Carro, hon köpte en tandborste istället). Jag och Elvira som skulle börja ett nytt, lite mer nyttigt liv. Än så länge har det gått... sådär? Eller nej, vi har inte bara känt för att börja med det. Men imorgon, då ska det bli ändring på det hela. Idag var sista dagen på vårt lite mindre nyttiga liv.
Häromdagen hade jag och Stina te-mango och passionsfruktskväll. Det gick bra för Stina när hon skulle göra te.

Eller nä...

Nu tänker jag säga tack och adjö för idag. Lång dag tack vare att jag jobbade kvällsåkningen. Sedan ville Elvira ha choklad och så skulle vi hälsa på lillsyrran och gänget som kommit upp. KUL! Det blir skidåkning med dom för hela slanten imorgon. Släpar med mig Lisa och Kristina också. Kalas.


Вы должны приобрести билеты на подъемники - du måste köpa ett liftkort.
Daglig replik till våra kära vänner som åker runt i röd/vit/guldiga dräkter och ryggen täckt med "Russia"

Det sägs att danskarna är på väg hit. Kaoset fortsätter.