Sportlov - Episod 1.

Då har vi nu tagit oss förbi målgången för första etappen sportlov. Bara två kvar. Eller ja, det är inte så bara. Jag vill ju inte vara den som är den - men det är också de värsta veckorna på hela vintersäsongen. Det som lite fint kallas "hela-Sverige-i-Åre-på-samma-gång". Fast okej, hela Sverige var väl att ta i. Men det känns nästan så. Folk överallt, vart man än är. Det enda stället man överhuvudtaget får vara ifred på är väl toaletten. Nu kan det kanske verka som att jag är lite bitter. Men hade ni varit här skulle ni förstått. Det är bara att ladda batterierna lite extra! Ska påminna vår radio i Förberget om det också eftersom att den har en tendens att runt klockan 15.00 varje eftermiddag sätta igång med ett högst irriterade pip med jämna mellanrum och sedan följer ett entonigt DUUUUUUUUUUUUUUT. Och sen dör den. Bah sådär, babäääm!

Så var det med det.

Under vecka 7 har jag...

- Spenderat en dag i Sadeln. (I torsdags var första gången på typ en vecka jag var i Nallen/Järven igen).

- Fått träna ytterligare på mina reflexer. Jag tror inte ens jag började räkna förra säsongen hur många stavar jag fick i nyllet varje dag, och tänker nog inte börja med det nu heller.

- Blivit knockad av en dansk armbåge. DE reflexerna är däremot inte lika skillade, har jag upptäckt.

- Försökt förstå danskarna, vilket gick sådär kanske.

- Fått frågan "kommer det att sluta blåsa?", idag när det var typ storm och stängde man inte liftarna sänkte man till snigelfart. Sedan när ser jag ut att vara en vädergud?

- Träffat LIAM! <3 En unge jag aldrig glömmer. Började nästan grina igår när vi sa hejdå och jag fick en kram och han säger "tack för den här veckan". Där försvann en del av mitt hjärta.

För att inte glömma ungen igår som kom till Nallen och frågar Niklas om jag är hans fru. Eller fråga.. Det var mer ett konstaterande från den lille pojkens sida. Det var mer än vad vi själva visste.

En och en annan kvällsåkning har det blivit också. Och snö kommer det hela tiden. I mängder. Idag kastade en dansk liten snorunge en stor snöboll på mig. Helt utan anledning. Jag bara blängde på honom och gick medan pappan gjorde ett tappert försök att skälla ut honom och köra den där "be-om-ursäkt-delen".
Just ja, det var ju party i Förberget i fredags, som vanligt. Underbara fredagar.

Typ så.