Det finns människor...

... Så finns det ryssar. Men jag ska vara noga med att säga att jag absolut inte drar alla över en kant, för idag träffade jag faktiskt några få snälla sådana. Eller ja, eftersom att ryssarna har en viss svårighet med att kommunicera med oss även på engelska och helst pratar ryska med allt och alla, så flinar de mest. En annorlunda attityd än de som känner för att köra med den där "köra-över-liftvärden-stilen". Typ.
Den är mindre kul.
En rysk kille som åkte hos mig i Nallen idag sa någonting på ryska varje gång han passerade mig. Jag typ fattade inte så mycket, som ni kanske förstår... Så en gång ställer han sig och kollar på mig och börjar babbla på som sjutton. Eh, okej. Förstår precis. Då körde jag med den där;
"- Jag förstår inte vad du säger". ( Ja, jag sa det på svenska ).
Då tog han liften och åkte utan att säga ett ord.


När eftermiddagen började ge sig till känna uppstod ett lite mindre kaos. Milslång kö till Järven. (Och Nallen, för där höll ryssarna till). Full fart. Det var bara att ge järnet. Jag var helt slut efter att ha gapat åt folk att åka två och två, puttat fram folk till påstiget och skaffat snygga blåmärken lite här och där. Och inte nog med det. Förmiddagen jag tillbringade i Nallen ägnade jag mig helt åt att springa med barn. Eller springa och hämta barn som låg längs liftspåret. Där hade jag min träning för dagen. Beach 2012, här kommer jag!

Nåja, det är bara ryssinvasion i ungefär en och en halv vecka till. Ska man skratta eller gråta?

Man skulle kunna tro att vi är gifta med jobbet (okej, det är vi nog), men vi är (hör och häpna!) lediga ibland också. Tisdagen var en bra dag. Jag och Lisa (ny liftvärd i år) for runt i backarna och gjorde Björnen osäkert. En sväng till Rödkullen hann vi med också. Huuua! Ingen dålig vända. Efter knappt fyra timmar kände vi att våra ben hade fått nog, de skulle ju faktiskt orka hoppa omkring på Bygget senare under kvällen, så vi åkte till Tyrolen och myste.
Bygget ja. För andra gången på säsongen. Himla trevligt var det. Björnen Bitches var på plats och visade hur det skulle gå till! :) Dock förlorade min skjorta en knapp. På ett mindre lämpligt ställe. Tur jag har en reservknapp, för den förlorade knappen är och förblir nog förlorad. Bara för mig att inse det.
Nog om knappen.
Igår blev det dubbelpass på gymmet igen; MRL (mage rumpa lår) och Zumba. Jag och den andra Lisa (skidlärare, förra säsongens sambo) utmanade oss själva och valde platserna längst fram. Mest för att ingen annan vågade stå där. Nu i efterhand kan jag nästan önska att man skulle ha filmat det hela och skickat in till den svenska motsvarigheten till American Funniest Home (finns det ens något sånt?).
Vi hade kammat hem förstapriset i alla fall.

Tänkte att jag skulle bjuda på lite bilder från i tisdags.

Punkt.