http://www.tvare.se/senaste.html
Klippet "TV Åres Julkort" i högerspalten. Dra sedan fram till ungefär 3:05 eller något (om ni inte vill se alla andras normala julhälsningar) och där har ni de legendariska tv-pratarna; Niklas och Jonas.
Elvira ringde upp mig när hon hade sett klippet. Det enda jag hör i luren när jag svarar är någon som skrattar och som samtidigt försöker andas. Vi skrattade båda två. Och skrattade. Sen skrattade vi lite till. Eller väldigt mycket lite till.
Det roliga är att om Jonas (som lunchade igår) hade bytt av mig fem minuter senare, skulle det varit jag som stått där ute tillsammans med Niklas och gjort bort mig. Och hela Björnen för den delen. Men det skötte dom alldeles bra själva :) Jag nöjde mig med att sitta inne i lifthuset och titta på.
Kommer aldrig att tröttna på det där klippet. Skriver jag någonsin en bok om minnesvärda händelser, tänker jag, utan tvekan, skriva om detta.
Som sagt. Legendariskt.
Annars har följande hänt sedan sist:
* I tisdags hade vi utedag. Det låter ungefär som en dagisverksamhet eller nåt. Typ Förskolan Björnen; "imorgon har vi utedag, ta på er varma kläder"! Men ibland undrar man ju om det inte är på ett dagis man har hamnat... :) Nej, jag påstod faktiskt aldrig att jag är mogen.
Begreppet "utedag" innebär att vi, tro det eller ej, gjorde vettiga saker. Till exempel så skulle de nya liftvärdarna få ett hum om vad de faktiskt har gett sig in på och därmed hinna ångra sig när de nu har insett hur en liftvärd verkligen är funtad. Okej, seriöst nu då. De skulle få lära sig hur en lift fungerar. Kort sagt. Än så länge verkar ingen ha ångrat sig. Och det är ju bra.
* Onsdagen = ledig dag fram till Herr Jonasson kom på att; ja men trampa liftspår i Högås, det kan ju liftvärdarna göra. Så ja, den dagen spenderade jag där tillsammans med Elvira, Lisa, farbror Sundkvist och stjärnan Håkan. I alla fall en del av dagen. Sedan åkte vi upp och ner i Högås några gånger för att få till ett hyfsat jämnt spår att åka lift i. Efter det tog vi svängen förbi Sadeln och kollade liftspåret och backarna där, lagom glada att vi slapp trampa det liftspåret.
Efter lite tjo och tjim gled vi över till Förberget för lunch för att sedan bli utskickade igen. Den här gången:
S k o t t n i n g.
Vi skottade och skottade och skottade och skottade ännu mer. Träningsvärken jag hade dagen efter, och fortfarande har, är obeskrivlig. Inte nog med det så hade jag, Elvira och Stina under tisdagskvällen plågat oss igenom först ett en-timmes-spinningpass och ett en-timmes Bodypump på gymmet.
Känns som att min ömma kropp kommer att vara öm för all framtid och aldrig bli av med det där som lite fint stavas träningsvärk.
 |
| Vi ska bara ner dit... |
Här var vi väl ungefär halvvägs...
En nöjd Lisa :)
* Igår öppnade hela Björnen. Full fart. Kaos. Någon lift står på tekniskt. Kedjor som inte kommer fram. Ungar som trillar. Stavar i ansiktet. Daltiga föräldrar. Säsongen har börjat på riktigt.
* Mamma, syster, apa och kossan (Zimba och Jolly) kom hit igår. Lovely.
Punkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar